Vad är ultralöpning?

Vad är då egentligen Ultralöpning? Det räknas som en ultradistans så fort man passerar ett maraton (42 195 meter). Vanliga distanser är 50km och 100km, men det förekommer även rundbana på tid. Dessa kan vara sex timmars, tolv timmars, 24 timmars eller 48 timmar där man springer så många varv man orkar och hinner med under utsatt tid. Fördelen med ultralöpning på en rundbana är att man alltid har nära till service, behöver inte bära med vätska eller näring på samma sätt som på A till B lopp där det kan vara flera mil mellan vätskedepåerna utöver det man själv bär med sig. Men man tappar dock charmen med att springa i naturen, att passera olika miljöer, höjdskillnader och dofter.

Varför utsätter man sig för Ultralöpning?

Det smärtar i hela kroppen. Har precis passerat 44km och framför mig, har jag, vad som känns som Mount Everest. I själva verket är det skidbacke i utkanten av Örebro. Hur hittar jag orken att fortsätta, trots att energin är slut. Jag tittar upp och fäster blicken på en snökanon, jag ska ta mig dit och så fortsätter jag tills jag är på toppen.

Det finns säkert lika många svar som ultralöpare, men generellt så är det nog många löpare som har sprungit flertalet marathon under sina år som löpare och är ute efter nya utmaningar. För andra, som mig själv som endast hade sprungit Stockholms Halvmarathon 2014 och Kolmårdsrundan trail marathon i juli 2017 är det snarare det okända och utmaningen i att fortsätta trots att energin är slut sedan länge. Ultralopp i Sverige är huvudsakligen, i jämförelse med många kortare distanser att räknas som smålopp, vilket bidrar till en familjär känsla.

När jag närmar mig toppen, har jag tappat allt vad hållning och löpteknik heter. Nu är det bara ren och skär vilja. Jag hör min partners hejarop, och får en nytändning och tar mig över krönet och plötsligt, känns det som jag kan fortsätta hur länge som helst.

Så här tränar du inför ultralöpning

Det finns två delar i din träning inför ditt ultralopp som är viktigare än andra, dessa är att vänja kroppen till att vara igång länge samt att kunna inta energi under arbete. Riktigt långa långpass sliter en hel del på kroppen och många väljer därför att springa två långpass ’back to back’. Vilket innebär att du springer t.ex. 25km på lördag och lika mycket på söndag, kroppen hinner återhämta sig från det första passet samtidigt som du tränar på känslan av att springa med trötta ben under söndagen.

Fokusera på tid snarare än fart

Ska man vara igång och löpa under flertalet timmar är det viktigt att man under sin träning fokuserar på mängden tid, snarare än den farten du håller. Självklart är det viktigt att ta hänsyn till vilken ambition du har under ditt ultralopp. Är målet att ta sig runt? Eller har du ett ambitiöst mål? Strukturera upp din träning med hänsyn till detta.

Glöm inte bort det mentala

En minst lika viktig del i din löpträning är det mentala. Hur ska jag hantera en dipp i humöret, orken och motivationen? Varför utsätter jag mig för det här? Efter en föreläsning av Aron Andersson, en känd äventyrare och föreläsare (läs mer om Aron Andersson här) introducerade han för mig akronymen MAT. Detta var veckan innan jag skulle springa Bergslagsleden Ultra, ett A till B lopp i Örebro. I korthet handlar det om att sätta upp delmål, göra det tydligt för sig själv varför man gör det och att kunna känna tacksamhet.

Trots att krampen är intensiv i vaderna just nu, känner jag en otrolig tacksamhet att min kropp faktiskt fungerar och är frisk. Att jag kan utsätta den för den prövning som det är att springa riktigt långt och länge.

Vad behöver jag för utrustning till ett ultralopp?

Huvudsakligen behöver man fundera kring hur mycket vätska behöver jag ha tillgång till mellan vätskedepåerna samt den energin man planerar att förtära under loppets gång och eventuell obligatorisk utrustning från arrangörernas håll, det kan röra sig t.ex. karta, första förband och pannlampa.

De allra flesta väljer att springa med en mindre löpryggsäck, du hittar vårt sortiment här. Många väljer att gå upp en storlek på sina löparskor när man springer längre distanser, något som är väldigt individuellt. Personligen går jag upp en storlek på skorna beroende på modell, det är för mig viktigt med en rymlig tåbox om jag håller mig på samma storlek som jag vanligtvis springer i. Många ultralopp erbjuder även en ’drop of bag’ där du fyller en väska med ombyte och mat, vilket kan vara väldigt uppskattat. Då kan man t.ex springa i sin vanliga storlek den första delen av loppet, och sedan byta till ett par lite rymligare löparskor senare i loppet när fötterna har svullnat upp lite.

Something is wrong.
Instagram token error.
1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *